1;a Advent i mig
Utan snö----men med känsla...drömmar blir påminda. man drömmer sig bort. ....1;a advent är för mig som andras brölloppsdag kan tänkas vilja vara och betyda....det rör mig så otroligt..vet inte varför men det gör det och det är underbart.
Har alltid drömt om att gå på julskyltning med någon man älskar kanske för det är "min" dag i hjärtat och finns det då något finare än och dela det med någon man känner för.....Första advent är något jag tänker på hela året och minns, vad jag gör då och med vem jag är med då får mig att veta vilka i mitt liv som betyder något, och vilka som vill betyda något...vilka som inte är där dom borde...kanske låter konstigt men har man någon som vet vad det denna dagen betyder för en och inte inser min vikt av denna dagen....
Det får mig på ett hemskt sätt och tvivla...börjar undra om det är rätt?..förstår att vissa tycker att man inte ska lägga så stor vikt vid dagen. ...Men sen...hur många betyder denna dagen lika mycket för som för mig...det gör mig ledsen när man sen inte ens då...vill dela den dagen tillsammans...gör ont...e det då rätt??...
Men Fick ett väääldigt otroligt fint mess idag från någon som vet vad denna dagen betyder för mig...även om jag är halva sverige bort....inte ofta jag gråter över mess, men det gjorde jag... Å även om det är hemskt att gråta så va det idag endast av kärlek mer än något annat...att veta att det finns någon som tänker på hur jag känner, delar samma känsla----- Det älskar jag dig för...
gör ont i mig bara jag skiver om denna dagen, fattar inte hur en dag kan vara så känslosam, rysa bara av att skriva om det...så hemskt...o underbart på samma gång.....men ingen kärlek finns som är starkare------
YOU RAISE ME UP
Att känna eller inte känna
Finns mycket just nu som får en att känna .....kärlek ...irritation..glädje...sorg..lycka..av allt -låtar.. meningar man kan säga utan att tänka sig för eller vad det kanske betyder för andra...svårt att ta tillbaka något som kan få någon att känna...oro..svårt att veta om någon vill lyssna till slutet..känslig är man det..ja... kommer det bli no happy ending?...
Vad jag hoppas på finns det nog ingen som kan veta eller förstå och kanske vet man själv lite för väl..är det dåligt? Tycker inte det, men det kan vara svårt för andra att förstå vad som fått en att känna o vilja det man vill -det är förståligt, överkommligt, men hur mycket ska man behöva känna innan någon förstår?
Hur vi alla älskar olika, vad är det som gör att vi gör allt såå olika, beror det på vad vi vågar eller vad vi vågat? Varför skyddar vissa sig från det dom egentligen söker och vissa skyddar sig alldeles för lite..för ofta? Varför inser de inte vad de haft förrän det är borta, försent, och sen väljer att gör likadant igen. vart ligger förnuftet i det...jag vet inte , men hade kanske vetat om jag inte tillhört de som borde sätta upp muren ´för det innersta ibland..inte ta åt sig, inte låta sig bli analyserande över allt som får en att vrida sig i sängen...hur mycket ska man offra när man inte vet hur eller om det kommer fungera? hur vet man vad som rätt och vad som är fel, hur vet man hur någon egenltigen känner, om det är sanning eller om det bara är tillräckligt för stunden, visst även om så skulle vara så läcker ju allt med tiden,
men om man inte vill det ska behöva gå så långt så man måste bli sårad, innan man får veta, innan mn verkligen vet att det finns något längre fram, en framtid.
Varför ska man låta sig uppehållas av någon som kanske bara vill hälften eller inte är där ännu? med detta menar jag inte att påstå att jag vill gifta mig nu, skaffa barn nu, hus nu, o allt det där...det är inte det jag säger, för varför måste det för många alltid bli så avskräckande bara för man vill ha någon verkligt, någon som verkligen finns, någon som känns? Är det något dåligt? om man nu inte vill det varför då vilja göra avstamp på någon med rent hjärta som inte gör något för att gör någon illa utan endast med avsikt för att hjälpa eller ge insikt..
... Ja Varför? ja den dagen jag vet det-finns det någon som är här till slutet, den dagen då denna bloggen kanske ej längre behöver finnas till, den dagen då jag slutar skriva kanske jag börjar prata..jag försöker..men det kommer inte fram som det ska.... det det blir inte upfattat som det ska ...eller på det innerliga sättet jag vill det ska, ......
...frågan är om det beror på mig eller om det beror på att människan som lyssnar ..inte lyssnar på rätt sätt...
there´s so much more to me then you can see
WE COULD BE MOORE THEN JUST AMAZING
<3
/ Tanja
Åhhhhh ---- vilken förj**la dag asså!!
Har suttit här nu med min förbannade dator och försökt rätta till det som allt som lyckats fucka up så här lagom in i paniken på Onsdags kvällen, för även om man hållt på i timmar ett antal dagar för att lägga upp allt i datorn så som man vill ha det för det ska vara smidigt och kunna gå jävligt snabbt om man har bråttom (som ikväll !!!!) så innebär det ju inte att det är så när man väl sätter igång datorn igen ....
Tänkte skriva om massa andra roliga och mysiga saker, men har ingen lust nu alltså, aahhhhh....
så tyvärr...kanske imorgon
Trött på denna dagen , trött på detta vädret, trött på mig själv
så grymt trött!!!!
Over and fu**ing out / TJ
Lördag I Osby - är idag som en vecka utan lördag
Har verkligen inte gjort något vettigt alls denna veckan känns det som...va hemma hos Najje igår och kollade på hockey, för att sen åka med Freddan för att hämta hem en kompis från markaryd, klockan var 21.30 o han va bara för full...sen åkte vi tillbaka för att sluka i sig en flaska vin och några cider för att sen åka hem och sova i sin lilla 90cm flicksäng hemma hos mamma.. Idag har jag bara varit borta hos Pappa pratat med han om hans nya planering för och inreda om hela huset..det kommer bli ett projekt det, sen när det blir av är ju en annan femma men det är ju en hel del som ska fixas innan..så det blir intressant..Sen ska tydligen han och Charlie åka utomlands till jul...vill också följa med..:( .. Ville så gärna gå ut idag men det blev tydligen nte så denna helgen heller, varit hemma nu 2 helger men inte fan har det blivit någon utgång, helt värdelöst..ville så gärna åka tillbaka till Sthlm ikväll (efter o ha insett att jag inte ksulle ut) men fanns varken tåg,flyg biljetter...så det blev ju piss det också...
Känner mig så förvirrad men mig själv och med alla runt mig...Fattar ingenting, o vet inte vad det är jag vill fatta heller för den delen..men något är det antar jag, annars hade jag ju inte känt mig förvirrad heller..Va precis borta på kina restaurangen och åt med mamma och Christian..gick därifrån..orkade inte..Började bara gråta när jag kommit ut därifrån....så något är ju fel..tänkte bara på allt och alla. Vet nog egentligen inte om jag vill tillbaka till Stockholm eller om jag vill hem..vet väl inte om det jag håller på med just nu är rätt eller fel, om jag "ska" bo i Stockholm" eller vad är rätt?vad känns rätt? Varken Osby eller Stockholm känns just nu som "hemma" för mig.. Behöver något som säger mig vart jag ska, vart jag ska bo, vart jag borde bo,---
finns vissa människor som "drar" här I Osby som gör att man saknar Osby, och människor Stockholm som gör att man saknar Stockholm. varför kan bara inte DE man vill va med flytta till Stockholm. när man vet att de själva tjänat på det..lätt för mig och säga kanske, men jag har ju en uppfattning om vad jag pratar om,...det hade varit helt underbart!!!
Sen saknar jag att ha någon vid min sida när jag vaknar,någon jag förstår, någon som förstår mig
...ge & få kärlek tillbaka-- Men inte för en natt..
♥
Ge mig någon att älska inte för ett år ...för ett liv..
En förvirrad "T
Saknar min lilla kattmys också....
TANJA + TIMO = SANT
Kärlek
Kärlek
