It´s never about me!!...
När fan ska JAG få vara glad?
När ska någonting få börja handla om mig hur jag mår, inte bara hur alla andra mår?
När ska jag slute ge o ge?
När ska det bli min tur att iaf få en liten dags omtanke?
För alla de år jag bara gett.
Räckte det inte med att jag behövde lämna bort min hund.
Så min enda glädje för dagen försvann.
Räckte det inte med att jag behövde flytta ifån min pojkvän.
Så mitt hjärta gör ont varje dag.
Räckte det inte med att farmor gick bort.
Så min ena sida av familjen mår skit.
Räckte det inte med att min gammelmormor sen gick bort.
Så min andra sida av familjen också mår skit.
Räckte det inte med att man vet saker om någon som den inte tror ja vet.
Så min hjärna inte vill se verkligheten.
Räckte det inte med att min arm gick ur led.
Så dansen mitt enda tillflykts ställe för att må bättre gick bort.
Räckte det inte med att försöka.
För alla. Så att alla ska må bättre.
Räckte det inte med att vara jag.
Så jag måste försvinna in i min dimma igen.
Räckte det inte med att allt detta hänt under de senaste tre månaderna
Så det kunde vara nog nu.
Varför kunde det inte bara vara nog nu?
När ska jag få lé emot någon igen utan att behöva undra om de ser vad jag egentligen känner.
När ska någonting få börja handla om mig hur jag mår, inte bara hur alla andra mår?
När ska jag slute ge o ge?
När ska det bli min tur att iaf få en liten dags omtanke?
För alla de år jag bara gett.
Räckte det inte med att jag behövde lämna bort min hund.
Så min enda glädje för dagen försvann.
Räckte det inte med att jag behövde flytta ifån min pojkvän.
Så mitt hjärta gör ont varje dag.
Räckte det inte med att farmor gick bort.
Så min ena sida av familjen mår skit.
Räckte det inte med att min gammelmormor sen gick bort.
Så min andra sida av familjen också mår skit.
Räckte det inte med att man vet saker om någon som den inte tror ja vet.
Så min hjärna inte vill se verkligheten.
Räckte det inte med att min arm gick ur led.
Så dansen mitt enda tillflykts ställe för att må bättre gick bort.
Räckte det inte med att försöka.
För alla. Så att alla ska må bättre.
Räckte det inte med att vara jag.
Så jag måste försvinna in i min dimma igen.
Räckte det inte med att allt detta hänt under de senaste tre månaderna
Så det kunde vara nog nu.
Varför kunde det inte bara vara nog nu?
När ska jag få lé emot någon igen utan att behöva undra om de ser vad jag egentligen känner.
Kommentera Här!
Postat av: Anonym
Värme till dig <3
Postat av: Tanja
<3 tack.... <3
Trackback